Hussen kom hem lite tidigare än vanligt från sitt jobb och vi gosade lite extra innan han brummade iväg igen i den andra brummisen och dom var borta hela kvällen.
När dom sen äntligen kom hem gosade vi som vanligt en stund, både med matten och hussen. En liten knäliggning hos hussen fick jag också innan det där äckliga kom.
Först kom hussen med en klick på fingret som jag nosade på och sprang därifrån. Bläurk! Vad är det för äcklis du försöker lura på mig!?
Sen höll matten fast mig och hussen kom med en stor spruta i handen. Han höll mig hårt och tvingade mig att öppna min mun. Där stack han in den stora sprutan och KLUTT så hade jag den äckliga kleten i min mun. Tvi-jam!
Snabbt som bara den kilade jag undan från matten och hussen och försökte bli av med kletet men det ville inte åka ut utan jag blev tvungen att svälja ner det. Glääch!
Nu matte får du faktiskt förklara vad det är ni håller på med!
- Lizas matte förklarar:
- Liza har fått tumörer i sina juver och en tumör på ett öra. Hon har inte ont av det, vad vi kan se. Hon är fortfarande pigg och glad och äter, dricker, gosar, busar och går på lådan precis som vanligt. En spene är infekterad och det kommer blodblandat var ur den. Därför får hon just nu antibiotika för att häva infektionen. Veterinären konstaterade att juvertumörerna är många och stora och att en operation skulle innebära ett stort lidande för Liza. Redan att ge henne lugnande eller att söva henne för att röntga och kanske skära skulle kanske komma att betyda att hon inte skulle vakna upp igen. Och om hon skulle vakna upp är det inte säkert att hon skulle återgå till sitt normala jag igen efter sövandet. Hennes lungor och hjärta tickar på normalt och är inte påverkade av tumörerna....ännu. Vi bestämde oss därför för att låta henne fortsätta leva som vanligt och ge henne ett så gott liv som möjligt så länge hon inte har ont och lider.
Inlägg
7 kommentarer:
Blörk! Fy för klet i munnen. *fnyser* Men det är ju typiskt tvåbeningar att fuska och vara två mot en stackars katt.
Fegt att vara två när man ska få äckligt klet. Dålig stil att gosa som bäst precis innan också. Vi hoppas att du får må så bra det går och inte ha ont.Nosbuff
Känner igen det där kletet, matte fick sådant till mig när jag stukade tassen som kattunge, men jag behövde inte ta det för jag blev helt återställd så snart jag fick i mig lite smärtstillande som Matte också fått från vettisen. Hoppas att kletet gör lite nytta för dig iallafall.
Tack för era tröstande ord. Jag slapp inte undan kletet i munnen morse heller.
Blörk! som Sippo säger.
Men jag lyckades spotta ut en stor klutt på golvet och sen tog jag skydd i förbjudna soffan igen.
Att sådant klet ska smaka så illa! Dumt, tycker vi. Hoppas att otäcka varet försvinner nu. Mot knölarna hjälper antibiotikatt förstås inte, men vi är så glada för att du inte har ont och mår såpass bra! Kurr och burr.
Det var väldigt tråkigt att höra! Hoppas trots allt att du är med oss en lång tid framöver o fortsätter blogga, förstås!
Om inte det illasmakande kletet kluttar fast mellan kladdgen... ttaggen..... tagnetterna.... *fräs*
tangenterna så kommer jag att fortsätta blogga så länge jag orkar.
*Nosgos*
Skicka en kommentar