Tusen kattiljoner tack för alla tröstekramar och nosgosar från alla bloggkompisar. Dom värmer gott om hjärtat.
Ikväll har jag varit riktigt piggelin igen och husse och jag har busat både med Mymlan-bollen från Pia Puma och med papperstussen.
I morgon har dom lovat lite mindre varmt, då kanske jag orkar vara lite mer på hugget också.
Katthimlen kan vänta. Jag lovar att stanna kvar här på ängen nedanför bron en stund och jaga fjärilar.
*Svanskramar och nosbuffar till er alla*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
8 kommentarer:
Puh. Hoppas att de nog bara var värmen, den kan ju få en hel tiger att ligga och slöa dagarna i ända!
Glad att du mår bättre!
Nospuss!
Härligt att höra, att du varit piggare igen! *spinner* Det är ljuvligt med sommar, men det får gärna vara LAGOM varmt. Då mår alla kissar bäst. Hoppas att du kan nosa efter mushål, besöka myntabaren och festa på gädda länge ännu. Tasskramar.
Skönt att du känner dig lite bättre. Men jag håller med om att värmen kan få vem som helst att slockna.
Idag är det inte alls lika flämt-varmt och jag känner mig mycket piggare och gladare. Har jamat åt mig massor med husse-gos och mördat flygfisken tillsammans med matte och hjälpt husse bädda gästsängen. Fast när han tog fram snabeldraken så höll jag mig undan igen.
*Nosbuffar*
Skönt att du mår bättre. Hoppas att det håller i sig. Nosbuffar
Liza, sträck ut tassen och fånga varje dag som en dyrbar pärla till ett halsband - och hoppas att du får chans att göra det där halsbandet av dagpärlor riktigt riktigt långt!
Men du vet, när SkaparKatten ger en den där allra sista pärlan - fast man kanske inte alltid vet när och hur - så kan du i alla fall tryggt se tillbaka på det vackra band som du trätt, och lämna det till matte och husse som minne, innan... ja, du vet...
Det är gott ändå att få vara en älskad katt i ett tryggt hem, med snälla människor och goda vänner. Helst vill man ju att det ska vara i tusen miljoner kattår. Men mår man allt för dåligt, så gäller det ju att ens människor förstår när det är dags att knacka på hos GrindKatten som öppnar vägen till bron. Och skönt att veta att vi ses där, allihop, sedan.
Men just nu, Liza, just nu ska vi njuta av en ljuvlig sommardag till!
NosPuss Wikki
Wikki, du skriver så fint om Skaparkatten och Regnbågsbron så jag känner mig inte alls rädd att gå över den när det blir dags.
Jag ska tassa in hos er alla och ta adjö innan jag ber matte knacka på hos Grindkatten.
Just nu mår jag bra och har några mysiga dagar tillsammans med min gammelmatte. Hon tar hand om mig här hemma i huset medan matte och husse är ute med fina brummisen. Den ska visst ställas ute och visas upp någonstans långt borta.
*NosPussar tillbaka*
Oh Liza så skönt att du mår bättre igen, det var nog värmen i alla fall. Hoppas att du orkar vara kvar hos oss lääänge till...
Skicka en kommentar