Lite In Memoriam

Nu har Liza kommit hem till oss igen.

Ikväll tänder vi ett ljus för henne och minns våra fina stunder tillsammans.

Lite tack!

Det var en jobbig dag för oss igår.

Att följa Liza till sista andetaget var (och är) tungt.

Men, nu vet vi att hon slipper kämpa mer.

Det fantastiska stöd vi fått från alla er bloggvänner i form av e-post, blogginlägg och kommentarer i Lizas bo och andras bloggar värmer och gör det lättare att härda ut.

Kram och Tack

från Lizas matte och husse.

Lite si och så

Allt står inte rätt till med mig. Just nu mår jag lite si och så. Ibland lite pigg och busar lite (bara lite) och vill gå ut och nosa runt en stund. Däremellan vilar jag mycket och är ganska slak. Just nu är det ju dessutom flämt-varmt (som Sippo säger) både ute och inne och man orkar inget bara för det.
Mina knölar på magen bråkar lite och vätskas ibland och det händer att jag kliar, tvättar eller gosar sönder den svarta pluppen på örat så den blöder.
Det är inte riktigt kul att vara Liza just nu. Det känns lite sorgligt, som om jag sitter på ängen vid brofästet till regnbågsbron och spanar mot katthimlen....
*Nosbuff*

Lite sorgligt

Det är alltid sorgligt när katter dör. Jag har aldrig träffat Findus, men han bodde hos Kattastrofen, min tvåbenings systerdotter. Idag har vi fått veta att Findus har gått till katthimlen och det känns sorgligt och ledsamt. Kattastrofen tog hand om honom sedan han hamnat på Djurskyddet eftersom hans första tvåbeningar inte kunde ta hand om honom ordentligt. Han har bott hos henne i 12 år och levt ett bra inneliv.

Här är en bild på Findus när han
ligger och myser i en kartong.