Lite trägos

Idag har vi varit ute i trädgården och jobbat allihopa. Matte, husse och jag. Matte och husse kammade gräset, plockade pinnar och städade bort skräpiga löv. Jag höll koll på att rabatterna blev ordentligt städade och kollade toalettfunktionaliteten och sittvänligheten i dom. Jag är inte riktigt nöjd med toalettfunktionaliteten runt dom där två björkarna vid grindhålet. Härom dagen provsatt jag där flera gånger men det kändes inte riktigt bra. Idag testade jag igen men mjä... det känns inte bra. Ska ta upp det med tvåbeningarna.

De där gräskammarna som dom använder bor i trägosboden på baksidan och idag var den ÖPPEN! Mjao! Matte säger att det heter trädgårdsbod men jag har bestämt att det heter trägosbod, så det så. Det är nåt speciellt med golvet i boden. Det är supergosigt och luktar såååå gott och idag när boden var öppen tog jag chansen och gosade loss. Matten kom förståss med en sån där blixtermanick och skulle ha mitt supergos på bild, men det fick hon inte. Hon fick hålla till godo med några andra bilder.

Här är gosstället... *kurr*!

Vad var det där? Kommer det någon?


Ingenting här....

....ingenting där. Puh-jam!

Lite boktips III

Matte och jag har läst en bok idag. Mina katter av Anders Johansson. Matte har läst den förr och hon tyckte så mycket om den. Men sen tjuvade någon boken på biblioteket, så hon kunde inte läsa den mer. Nu hittade hon boken på ett kattikvariat eller vad det hette. Hon har letat den i jättemånga år och nu blev hon alldeles till sig häromdagen när hon hittade den på nätet så hon beställde den direkt. Det tog bara en dag innan den låg i postlådan. Anders Johansson är han som skrivit om Snuffe också och så skriver han i tidningen Kattliv. Matte tycker att boken har världens finaste framsida. Så fin att den får stå och skylta i bokskåpet.



Matte har fotat en nästan lika fin bild på mej också.

Lite boktips II

Måste bara ge er ett boktips igen.

Bibliotekarien Vicki Myron har tassat ner berättelsen om Bibliotekskatten Dewey.
Min tvåbening har läst den nu och berättat för mig och den är jättebra. Dewey bodde i stad som hette Spencer i (M)Iowa. Vicki Myron hittade honom i bokinkastet på biblioteket en morgon. Då hade han nästan frusit ihjäl. Hon tog hand om honom och han fick stanna kvar på biblioteket och jobbade där i 19 år. Han blev jättekänd och det kom till och med folk från Mjapan dit för att filma honom.

Jag har hittat filmer om Dewey på YouTube som jag har lagt länkar till här till vänster i mitt bo.

Idag skulle jag egentligen ha fått testa att gå ut, men tvåbeningarna åkte på sjukbesök och kloklippningsuppdrag istället. Det var hennes mammas katt, Pelle, som hade gjort nåt galet och fått ont i benet och så behövde han klippa naglarna. Det var visst inte så stort fel på honom men han haltar lite på bakbenet. Inga sår och inget svullet. Om han inte blir bättre på några dagar så måste dom nog åka till sticktanterna (hemska tanke) med honom så dom får titta på benet.
Nagelklippningen gick visst sådär.... han gömde det onda benet så den tassen blev oklippt.
Pelle är ganska lik mig tycker jag. Han gillar inte heller blixtermanicken.

Pelle

Lite vårsol

Idag har jag mest letat vårsolen. Den kommer in genom fönstren och hamnar lite här och där. I någon soffa eller på något golv. Jag sätter mig där och snusar mot solen. Den är varm på min nos. Ibland vänder jag ryggen åt den så den får värma kroppen istället. Mmmmjao! Vad det är skönt.

Igår när dom kom hem kröp hon ner på golvet och gosade med mig en stund. Vi hade det jättemysigt. Sen plockade hon fram den där otäcka blixtermanicken igen. Jag visade tyyyydligt att jag INTE tycker om den och vägrade vara still en sekund. Jag vandrade runt henne och vände ryggen åt så mycket jag kunde.

Hon hade med sig en annan katt hem också. Moses heter han. Han var inte så rolig att leka med. Busade ingenting, bara låg där, men han är rätt stilig.

Lite musik

Nu har det rasat ner en massa vitt på backen i flera dagar. Idag var han ute och promenerade omkring med nå'n sorts brummaskin som flyttade på en massa vitt. Lite hit och lite dit. Tyckte inte det var så stor idé att göra det jag eftersom det hela tiden kommer nytt vitt överallt. Sen när han kom in igen så var han trött och kröp ner i soffan under filten. Då passade jag på att krypa dit jag också. Han tittade på den där glasrutan med bilder på och lyssnade på musik som var helt okej tyckte jag. Hon kom dit och ställde blixtermanicken framför nosen förståss. Jag var lite skeptisk men lät henne hållas. Den röda lampan lyste inte och den blixtrade aldrig, tack och lov, men sen hade det blivit en liten film på mej som hon får tassa hit.
Klicka på den lilla pilen under bilden så startar filmen.

Lite smart

Idag gjorde hon nå't lite smart.
När jag flyttade hit i september så hade jag ju med mig lite grejer. Min bästa kudde till exempel. Den låg ett tag på soffan i köket och jag brukade ligga där lite ibland. Numera ligger jag mest på övre våningen och kudden hade jag nästan glömt bort.


Dom senaste dagarna har hon gnällt lite över att det finns så lite plats i sängen när hon ska sova. Hon får ligga som en krok säger hon och täcket räcker inte till. Jag fattar ingenting jag, det finns ju hur mycket plats som helst, tycker i alla fall jag. Jag får plats och täcket är ju jättestort. Dessutom finns det ju två täcken så dom kan väl dela på ett och jag får ett. Det räcker väl?
Nåja, idag hittade hon i alla fall min kudde och så la hon den i fotänden på hennes säng. Det var ju jättesmart! Nu får vi plats båda två.


Naturligtvis kunde hon ju inte låta bli att komma med blixtermanicken ikväll när jag låg där. Jag lät henne ta en bild, men sen vände jag på mig. Tror ni inte att hon skulle dit och blixtra från det andra hållet också. Jag blev tvungen att vända mig en gång till, men efter tredje blixtrandet så fick jag nog och sökte skydd i hans knä.

Lite nytt

När dom kom hem idag hade dom med sig lite nya saker....till mej. Jag var hungrig som en varg för det var nästan tomt i matskålen och jag fick säga till flera gånger innan dom ställde dit en skål med ....ny mat...???
Jag tog bara lite först för det var lite konstigt små bitar. Sen gick jag ut i hallen och funderade en stund och passade på att ruska mattan och städa bort en papperstuss.
Då kom hon med nåt annat nytt. Ett band! Ett rött band med nåt glittrigt som lyste och så en grön plingsak som hängde på det. Hon satte det runt min hals och sa att jag var duktig. Vaddå duktig? Som om inte jag skulle ha haft nåt runt halsen förr va´? Jag fick ha det på mig en liten stund men sen tog hon av det igen. Fast först använde hon blixtermanicken.
Sen testade jag den nya maten igen. Det gick faktiskt att äta den också. Jada.
Efter maten körde jag ännu ett städpass. Den där blårandiga mattan i hallen behöver sig en riktig omgång emellanåt.

Lite gos

Idag när jag låg här i soffan och hade det bra så skramlade det till i dörren och så var dom hemma, tvåbeningarna. Jag gömde mig bakom soffan igen för säkerhets skull. Man vet aldrig...


Först kom hon och naturligtvis tittade hon direkt bakom soffan och hittade mig. Hon pratade en massa strunt om att jag kanske hade haft det tråkigt idag och tyckte en massa om att jag borde komma fram nu. Sen försvann hon och så kom hon tillbaka med den där blixtrande manicken. Jag vände ryggen åt direkt. Tycker inte om när den blixtrar på mig. Men hon blixtrade med den i alla fall. Dummer!


Sen kom han och tyckte en massa om att jag skulle komma fram också, men jag struntade blankt i dom.


När dom hade ätit mat kom dom in i rummet igen och satte sig i fåtöljerna. Jag låg kvar i tryggheten länge, men man blir ju liksom kissnödig ibland och hungrig så till slut gav jag upp och smög ut ur rummet och dom följde inte efter *hihi*.


När jag kom tillbaka hade han flyttat på sig och låg i soffan. Så hängde hans hand där i lagom goshöjd och då kunde jag liksom inte låta bli, för man har ju ändå sina behov av gos ibland. Jag buffade lite och han började klia min hals och lite på magen och lite till och lite till och det var såååååå skönt..... Sen vilade vi tillsammans på soffan en stund och jag hängde inte med till övervåningen när dom gick dit. Törs inte det än. Det är så mycket konstiga ljud här. När jag skulle gå och äta sen så var det nå't som lät brum-swosh-brum-swosh i köket. Huvva!