måndag 20 september 2010

Lite sorgligt


Det kom ett bud från himlen,
från Skaparkatten sänd.
Han meddelade att stjärnan,
för Liza nu är tänd.
Att Regnbågen är redo,
och grinden öppen står.
Och himlens alla änglar,
skall följa när hon går.



Tack alla kattvänner som följt min blogg.
Vi ses en dag på andra sidan bron.

Liza
1994-06-24--2010-09-20

14 kommentarer:

Anonym sa...

Åh Nej! Tårarna rinner ned för min nos när jag läser detta. Du har varit en bra bloggvän och det har varit kul att få vara din vän. Jag önskar att vi på något sätt kunde lindra din människas smärta, men orden räcker inte till. Men nu har du inte ont längre och gräset kommer alltid vara grönt under dina tassar. En dag min vän, då kommer vi träffas igen. Det lovar jag dig.
Många tröstande nosbuffar och svanskramar från Sippo, Snuffe och husse.

Nea theCat sa...

Lilla älsklingen. Du fattas oss!

Ha det så bra i regnbågslandet, så träffas vi där vid eken sen. Nu mår du inte dåligt i alla fall och jag gissar att du får så många Dentisar du vill ha där uppe.

Nosgos till dig och massor med tröstande spinn till dina människor!

Katten Lisa sa...

Så vackert din matte har skrivit, och jag förstår att många tårar har fallit ner för hennes kind, och att saknaden efter dig är enorm.
Kan bara erbjuda henne en tröstande tass...och tänker att nu har du inte ont längre, utan jag hoppas du har det fint tillsammans med de andra som gått över bron.

klosterkatterna och deras mattar sa...

Lilla söta Liza.
Allas våra tankar följer dig på din sista promenad över regnbågsbron. På den andra sidan om bron står Skaparkatten och väntar. Han slår sin svans omkring dig och buffar dig kärvänligt på nosen och tillsammans går ni in i Hans rike. Inget ont kan mera hända dig! - men det svåra finns kvar här på jorden.. för din husse och matte! Många tröstens tankar sänder matte och gammelmatte i Otterbäcken till er båda. Vi vet så väl hur det känns och vi vet också att det inte finns ord nog till tröst, men vet att vi tänker på er och att ljus brinner här i klostret för er!

Ami med husse sa...

Så fruktansvärt ledsamt. Det finns inga ord som kan beskriva hur det känns. Jag hade en sån där juvertumör som dom opererade bort för två veckor sedan. Jag märkte inget själv av den men stickisen upptäckte den när hon skulle undersöka ett annat sår jag hade. Och husse var alldeles till sig av oro över hur operationen skulle gå, om dom skulle hitta fler tumörer och låta bli att operera då. Jag är så ledsen att du fick såna också och att dom inte gick att ta bort. Men jag och husse hoppas att du mår mycket bättre i katthimlen och att det finns stora gröna ängar att skutta omkring på och klara friska bäckar att dricka rent vatten ur.

En tröstande tass och försiktig nosbuff från
Ami med husse

Ami med husse sa...

Och såklart en varm tröstande tass och nosbuff till husse och matte glönmde vi.

/Ami med husse

Dui och Deco sa...

"Tårar på nosen" Nu är du hos Skaparkatten och ser ner på oss. Vi ses såsmåningom när det är dags för oss att gå över regnbågsbron. Vi är glada att vi har fått vara med dig hela vägen. Nu tänker vi på dina människor och skickar massor med tröstartassar till dem.
Vi kommer att sakna dig. Nosbuff

Findus, Isak och Rasmus sa...

Med tårar i ögonen läste vi om detta sorgliga. Ha det gott i Regnbågslandet, Liza. Där tror vi du får smaka gädda, som du tyckte så mycket om, ofta. Likaså att tassarna är fulla av spring igen, och att alla tråkiga, vätskande sår och knölar är försvunna. En dag ses vi igen! Till dess kommer vi att sakna dig och tänka på dig, Liza! Vi tänker på dina människor, och sänder varma, mjuka tassmekningar till dem. *kurr*

Kattson sa...

Det finns en liten, liten tröst för oss som är kvar på den här sidan regnbågsbron när en av våra älskade katter gått över den, och det är att vi vet att du blivit väl omhändertagen där och att vi alla träffas på andra sidan när det är dags. Vi kommer, en efter en, och vi lämnar andra bakom oss på den här sidan bron, som sörjer oss tills det är deras tur.

Max & Måns sa...

Ha det så bra i regnbågslandet Liza! *snyft*
Vi nosbuffar både Lizas Matte och Husse!

Xantippa sa...

Kära Liza uppe i regnbågslandet. Må du njuta och må bra, fri från smärtor och dumma knutor. Du har varit en underbar bloggkatt, min absoluta favorit. Ditt lite buttra, men snälla ansikte och din humor. Tack för den här tiden!

Jag känner med er, Lizas husse och matte - Liza var en älskad katt av både er och oss bloggkatter. Inte många, vare sig människor eller djur, blir så älskade.

Unknown sa...

R.I.P

Anonym sa...

whoever wrote that poem, it made me cry... Thanks, tack!

Lizas matte sa...

Thank you, Anonymous. The poem is written by myself. The words just came to me when I was thinking of Liza.